Målsättningar kan vara kluriga. Å ena sidan kan de hjälpa dig att jobba vidare genom tunga perioder för att uppnå dina mål. Å andra sidan, om målsättningarna inte är fast förankrade hos dig kan de bidra till ett dåligt samvete utan att du till hundra procent vill uppnå dem.

Så länge du ligger i fas med din plan så är målsättningen enkel att ha att göra med. Det är när du hamnar lite efter som problemen uppstår.

Och då måste målsättningen vara något du verkligen vill uppnå, och den måste vara ordentligt förankrad i det som motiverar dig, det som driver dig framåt.

Min egen upplevelse av detta är ofta att jag vill lägga upp en plan för vad jag ska göra, vilka saker jag ska genomföra den närmsta framtiden.

I början är det enkelt, men ju längre tiden går desto fler saker dyker upp vid sidan. Dels dyker nya idéer upp som jag vill testa, dels falnar värdet av målsättningarna med tiden.

När du då har en sämre dag där du inte har lust att jobba på det mål du satt upp, kommer det bli väldigt svårt att jobba vidare om du inte kan motivera varför du ska nå dit.

Vi återkommer till det kärnfrågan; ”varför”

Personligen måste jag ha ett inre svar på den frågan. Det räcker inte med saker som är ytliga eller som kommer utifrån. Och jag tror de flesta kan känna igen sig i det.

Det är under de dåliga dagarna som du kommer behöva den där extra motivationen. Om du inte får det av de målsättningar du har, kan du pröva att jobba på ett djupare plan, och försöka hitta den inre motivationen till varför du vill göra saker.

Tänk på vad du kommer kunna göra när du nått ditt mål. Är det något du brinner för? Om inte, hitta något annat att jobba mot.

För att göra det ännu lite jobbigare så drivs inte alla av att sätta upp målsättningar. Alla kan ha nytta av att jobba mot långsiktiga mål, men att ha det som drivkraft är inte nödvändigtvis det som hjälper dig framåt, särskilt inte under tunga dagar när allt bara känns skit.

Jag har märkt att mina målsättningar är svåra att nå upp till. Det är svårt att komma igenom tunga perioder, och jag har otroligt svårt att inte pröva de nya idéer som dyker upp till höger och vänster, medan jag jobbar mot ett mål.

Därför kommer jag lätt in på nya spår utan att jobba färdigt på de gamla.

Länge har jag sett det som en dålig egenskap, och försökt jobba emot det. Och ibland behövs disciplinen där, och då måste jag ju hålla fokus uppe.

Det har jag blivit bättre på. Genom att lägga upp lite system för detta kan jag numera ganska lätt få upp en struktur.

Men jag har också insett att det ligger i min natur att låta idéer poppa upp, och testa de. Men eftersom jag tidigare jobbade så hårt emot det, har det ofta blivit att jag testat det lite grann istället för att verkligen se om det är en bärkraftig idé.

Och blir det halvdant genomfört blir det aldrig bättre än halvdana resultat, så från och med nu vill jag ge de nya idéerna mer spelrum.

Och vad med målsättningar då? Jo, de är bra att ha. men jag tror att jag mår bäst av att hålla de lösa och inte helt grundmurade.

Å andra sidan, alla målsättningar ska inte uppnås. Det är bra hjälpredor för att komma framåt (eller  åtminstone komma någonstans) men behöver inte alltid ha som slutgiltigt syfte att faktiskt uppnås.

En bra minnesregel att avsluta med.